Det finns många företag idag som fejkar autenticitet som även har blivit väldigt familjära för oss. Några exempel är Häägen Dasz, Foster’s och Bombay Company som alla har byggt sitt varumärke på att låtsas ha ett gammalt genuint arv, när egentligen de enda rötterna som finns är 100% amerikanska.
Liknande varumärken finns överallt i matbutikerna i Sverige. Ni har säkert sett dem. Produkter som påstår sig vara gjorda på ett autentiskt och gammaldags sätt och vill profilera sig som äkta och autentiska, gärna med rötter till någon gammal autentisk gubbe eller tant som har gjort den där sylten på exakt samma sätt i 100 år som den görs idag.
Varje år så dyker det upp fler varumärken som hävdar autenticitet genom kreativ marknadsföring för att skapa förtroende hos konsumenterna.
De vill alla vara autentiska och genuina.
Transparens är inte det samma som autenticitet
Den största anledningen till varför ”autenticitet” är ett så populärt begrepp just nu har inte med att göra varifrån produkterna kommer utan hur företagen kommunicerar med sina konsumenter. Det vanligaste missförståndet med autenticitet är att det har och göra med transparens.
Transparens handlar om att vara öppen med vad du gör och varför du gör det. Vad som saknas är en evaluering av om det du gör är rätt eller fel. Om du är transparent med det faktum att du inte lyssnar på dina kunder och inte är intresserade av deras åsikter så är du inte speciellt autentisk trots att du är transparent.
Det är det som kan vara faran med att fokusera för mycket på att vara transparent. Låt juristerna på företaget ta hand om vad ni kan vara transparenta med och fokusera i stället på att vara autentiska.
